Tullen tog min slangbella


Vi har legat lite lågt med utdelandet av ballonger idag eftersom det börjat blåsa en del i Malmö, men när det kommer förbi ansiktsmålade töser kan man ju bara inte låta bli.

Det är inte alla som har kläm på Tullverkets verksamhet och befogenheter. Det gäller i synnerhet våra yngre besökare, som har svårt att skilja oss från polisen.

Men en del barn kan mer än andra. Som den försynte pojke i tioårsåldern som idag kom in i vårt tält och började läsa på en av våra roll up med rubriken ”Förenklar det legala och förhindrar det illegala”. Undertecknad frågor då honom om han känner till tullen.

– Det är ni som ser till så att det inte kommer in narkotika i landet, svarar han.
– Ja, och vapen också, fortsätter pojken.

– Du verkar kunna en del om oss redan.

– Ja, för ni tog min slangbella.

– ?

– Vi hade beställt en jaktslangbella på nätet, men den stoppade tullen.
– Mamma och pappa fick betala böter, för det visste inte att man inte fick göra så. Och slangbellan fick vi aldrig, konstaterar pojken helt odramatiskt innan han obekymrat vandrar vidare längs med Davidhallsbron.


Dagens yngsta besökare: Isabelle, sju veckor gammal, med pappa Alexander.

Annars fortsätter vi oförtrutet med att berätta om vår verksamhet och svara på frågor.

Idag har vi bland annat haft besök från Mogårds folkhögskola, som är en folkhögskola strax utanför Malmö som är inriktad på att ge kurser åt vuxna döva. Dagen till ära hade vi därför även en teckentolkad uppvisning med vår narkotikasökhund (Jeff och Bengt, samma som igår).

Det var en av lärarna som tolkade åt sina elever och övriga åskådare. Kul att kunna erbjuda en sådan service, även om det egentligen inte var Tullverkets förtjänst!


Folkhögskoleläraren Hien (tv) teckentolkar när Margareth Nilsson och Bengt Engdahl berättar om våra narkotikasökhundar:


Några av våra besökare från Mogårds folkhögskola.